Re: [PATENTDIREKTIV] ver 0.3

[Carsten Svaneborg Carsten.Svaneborg@mpip-mainz.mpg.de.sslug.dk]

Erik Josefsson wrote:
> SAMMANFATTNING
> 
> - Direktivförslaget legaliserar 30.000 patent som idag inte är giltiga
> under EPC. Majoriteten av dessa ägs av utomeuropeiska bolag.

software og forretningsmetodepatent

> - Direktivförslaget överför intellektuell egendom av ett omfattande
> värde från upphovsrättsinnehavare till patentägare.

Den forstår jeg ikke.

> - Direktivförslaget minskar rättssäkerheten genom att implementera en
> oöverskådlig konflikt mellan industriellt och intellektuellt
> rättsskydd.

Og mellem praksis og lovgivning.

> - Direktivförslaget legaliserar patentering av alla datorprogram som
> körs på en dator.

uden at kræve at de har en teknisk effekt ud over at de kan kører
på en computer.
 
> - Direktivforslaget legaliserar patentering av alla affärsmetoder som
> implementeras i ett datorprogram som körs på en dator.
> 
> - Enligt svensk lag är datorprogram och affärsmetoder inte
> uppfinningar och kan inte patenteras. Direktivförslaget kräver därför
> omfattande svensk lagändring.

Men direktivet kræver ikke en ændring af EPC og svensk patentlov
er i overenstemmelse med EPC, så der er en konklikt mellem direktivet
og EPC, ellers burde det ikke være nødventig at ændre svensk patentlov.
 
> - Av de många studier som gjorts visar ingen att patent på
> datorprogram leder till ökad produktivitet, innovation och
> kunskapsspridning.

> - Introduktionen av patent i programvarubranchen hämmar utvecklingen,
> minskar konkurrensen och ökar monopolbildningen.

- introduktionen hæmmer specielt SME der ikke har penge til at 
opbygge patent kompetancer, udtage, checke og sagsøge hvis de
krænkes.

- patenter hæmmer skabelsen af åbne standarder, og hæmmer derfor
den frie og kreative udvikling af netværkssamfundet.
 
> - SSLUG anser att ett starkt upphovsrättsligt skydd för datorprogram
> skapar förutsättningar för en dynamisk och kreativ utveckling.
> 
> - SSLUG vill betona att upphovsrättsligt skydd av datorprogram är
> förutsättningen för den fortsatta expansiva utvecklingen av fri
> programvara och ett fritt och öppet Internet.
> 
> - SSLUG föreslår att rättsläget för skydd av datorprogram klargörs
> genom att direktivförslaget dras tillbaka, EPC 52.3 stryks och nya
> patentgranskningsregler utarbetas.
> 
> 
> 
> INLEDNING
> 
> Vi är mycket glada för möjligheten att delta i diskussionen om
> kommissionens direktivförslag om patenterbarhet av "datorrelaterade
> uppfinningar". SSLUG har sedan föreningen bildades 1995 förespråkat
> öppna standarder, öppen källkod och friheten till att välja, och har
> aktivt deltagit i debatten om patent på datorprogram sedan
> kommissionens hearing hösten 2000. Frågan diskuteras livligt av SSLUGs
> ca 6000 medlemmar på mailinglistan sslug-it-politik@sslug.dk och har
> varit en punkt på dagordningen på flera års- och styrelsemöten.
> 
> Tyvärr har vi upplevt att den offentliga debatten inte alltid varit
> ärlig, öppen och demokratisk. Representanter för ekonomiskt starka
> intressegrupper, och för patentsystemet, har givits tolkningsföreträde
> framför användare, programmerare och andra proffessionella i
> mjukvarubranchen. Som exempel kan nämnas att författaren till en
> förlaga till direktivförslaget, Francisco Mingorance, arbetar för
till kommissionens direktivforslag

> Business Software Alliance (BSA) och att en anställd vid danska
> patentverket offentligt uttalat att det finns vetenskapliga studier
> som visar att Open Source Software (OSS) inte drabbas av
> mjukvarupatent (vilket i alla delar är ett oriktigt påstående).
> 
> Dessa representanters tolkningsföreträde avspeglas i kommissionens
> direktivförslag. Som exempel kan nämnas att Eurolinux upprop mot
> mjukvarupatent som idag har nästan 120.000 underskrifter och är en av
> de största europeiska petitionerna på nätet inte nämns i
> direktivtexten (SSLUG har givit petitionen sitt stöd sedan våren 2000)
> och att de avvikande åsikter som kom in till kommissionens hearing
> hösten 2000, varav 1400 kopior administrerade genom Eurolinux, i
> texten lämnas utan analys och avfärdas med argumentet att de framförts
> av en ekonomisk minoritet (not xx).

av en såkalt ekonomisk minoritet.
 
> Bristen på övergripande analys och referenser till forskning kring
> direktivets konsekvenser på det europeiska informationssamhället i
> stort är iögonenfallande.

i stort?
 
> Är patent på "datorrelaterade uppfinningar" något som alla aktörer på
> den den europeiska mjukvarumarknaden verkligen behöver? Kommissionens
> direktivförslag lämnar inget övertygande svar på den frågan.
> 
> 
> 
> VAD ÄR EN "DATORRELATEAD UPPFINNING"?
> 
> Datorprogram har idag ett starkt rättsligt skydd under upphovsrätten.
> Datorprogram är komplexa logiska verk som består av tiotusentals
> enskilda logiska och matematiska problemlösningar. Flera av dessa
> problemlösningar är tusentals år gamla, andra är helt nya.

dekader gamle er nok bedrer.

> Upphovsrätten skyddar på ett adekvat sätt varje datorprograms unika
> sammansättning av nya och gamla problemlösningar på samma sätt som den
> skyddar enskilda litterära och musikaliska verks unicitet.
> Datorprogram räknas därför tillsammans med litteratur och musik idag
> till "Intellectual Property".
> 
> Datorprogram är idag inte patenterbara. De är tillsammans med bl a
> matematiska metoder undantagna från patentering av skälet att dessa
og forretningsmetoder

> problemlösningar inte räknas som uppfinningar. En uppfinning är en
> lösning på ett tekniskt problem. Tekniska problem handlar i grund och
> botten om att kontrollera fysiska objekt eller de naturlagar som
> verkar på dessa objekt (se förarbeten till patentlagen). Om en sådan
> teknisk problemlösning kan tillgodogöras industriellt kan den under
> vissa ytterligare  villkor skyddas av ett patent. Uppfinningar räknas
> därför tillsammans med bl a mönsterskydd idag till "Industrial
> Property".
> 
> Vad är då en "datorrelaterad uppfinning"? Ar det en lösning på ett
> tekniskt problem eller en lösning på ett logiskt problem? Är det en
> uppfinning eller inte? Skall en "datorrelaterad uppfinning" räknas
> till "Intellectual Property" eller "Industrial property"?
> 
> Definitionen i kommissionens direktivförslag (artikel 2, sid 18)
> lyder: En "datorrelaterad uppfinning" är en uppfinning
> - vars verkan förutsätter användning av en dator
> - som uppvisar kännetecken som verkställs ett datorprogram.
> 
> Definitionen kan inte härledas ur svensk rättspraxis utan måste
> förstås som en kodifiering av den praxis som utvecklats inom EPO.
> 
> För att värdera direktivförslagets ambition att "skapa tydligare
> regler för patenterbarhet" (sid 3) är det nödvändigt att analysera
> orsakerna till att "det saknas rättslig förutsägbarhet" (sid 2) för
> skydd av datorprogram, dvs orsakerna till att praxis i EPO:s
> besvärsinstanser avviker från den som tillämpas i medlemsstaternas
> domstolar".
> 
> 
> 
> UPPKOMST AV EPOs PRAXIS
> 
> Generellt vid ansökningar om patent har i Sverige frågan om
> ansökningens problemlösning tillhört logikens eller teknikens område
> varit vägledande och avgörande för patentlagens tolkning och
> tillämpning. I nedanstående exempel gäller bedömningen en ansökan som
> avsett en problemlösning för att hålla reda på köordningen till olika
> kassor. I ett domslut från 1994 (T1002/92) framgår att EPO och det
> svenska patentväsendet har diametralt motsatt uppfattning om denna
> problemlösnings karaktär.
> 
> PRV, Patentbesvärsrätten och Regeringsrätten fann att:
> 
> "En metod för att bestämma i vilken ordning kunder skall betjänas...
> utgör i sig inte lösningen av något tekniskt problem och saknar i sig
> överhuvudtaget sådan teknisk karaktär som enligt grunderna för l §
> patentlagen erfordras för patenterbarhet."
> http://w1.401.telia.com/~u40120948/T1002/K%f6Patent/JPEG/2.jpg
> 
> medan EPO bedömde samma problemlösning:
> 
> "...the subject-matter of Claim 1 [alltså metoden för att bestämma i
> vilken ordning kunder skall betjänas] might be regarded as a technical
> system with cooperating technical components, in which the operation
> of the computing means solves a technical problem, and thus is
> patentable under Article 52(1) EPC..." (sid 4)
> http://www.european-patent-office.org/dg3/pdf/t921002ex1.pdf
> 
> Enligt Lennarth Törnroth vid Patentbesvärsrätten skall EPO enligt de
> ursprungliga avtalen mellan EPO och EPCs medlemsstater reglera sin
> praxis i förhållande till nationella domstolar genom kall
> harmonisering. I det här domslutet tar EPO inte några sådana hänsyn
> och ändrar inte sin tolkning till förmån för svensk rättsuppfattning.
> Att EPO underlåtit att lyssna till nationella domslut är en bidragande
> orsak till att praxis i EPO:s besvärsinstanser avviker från den som
> tillämpas i medlemsstaternas domstolar.
> 
> 
> Förutom att EPO utvecklat en helt motsatt uppfattning än svenkt
> rättsväsende om vad som är ett tekniskt problem, används också i
> T1002/92 en tolkning av EPC 52.3 som tillämpad på alla patentlagens
> icke-uppfinningar gör dem patenterbara om de har fysisk form:
> 
> "The subject-matter of Claim 1 [ovanstående metod alltså] represents a
> hardware-like selfconsistent physical structure, which has a concrete
> technical construction... Such a technical realisation of the claimed
> system forming subject-matter of the claim is by no means a mental
> rule or method which is only "as such" excluded from patentability by
> Articles 52(2) and (3) EPC." (sid 8)
> 
> Enligt denna tolkning är således varje tekniskt förverkligande
> (technical realistion) av en regel (mental rule) inte undantagen från
> patentering och därför patenterbar.

af en regel (mental rule) eller logisk matematisk metode inte undantagen 
..

> Detta strider mot svensk praxis som kräver att patentansökan skall
> avse en uppfinning, d v s att problemlösningen inte enbart skall
> utgöra en regel. I det här fallet har PRV och Patentbesvärsrätten och
> Regeringsrätten gjort precis den bedömningen - det är en regel som
> löser problemet att organisera en kö på ett visst sätt. En regel är
> inte en uppfinning.


> Eftersom EPO inte ställer frågan om ansökans problemlösning är en
> uppfinning leder ovanstående tolkning till den absurda konsekvensen
> att alla tekniska förverkliganden av patentlagens exempel på saker som
> inte är uppfinningar blir patenterbara.

> I klartext:.

Ett teknisk förverkligande av ett softwareprogram är inte ett 
softwareprogram "as such" och därför inte undantagen från patentering.
Dvs. software kan ikke patenteres, men software der kører på en computer 
kan.

Ett teknisk förverkligande av ett forretningsmetode är inte ett 
forretningsmetode "as such" och därför inte undantagen från 
patentering. tex. en forretningsmetode teknisk forvirkeliggjort 
gemmen en logisk implementation i software på en teknisk computer
er patenterbar.

> Ett tekniskt förverkligande av en matematiskt metod är
> inte en matematisk metod "as such" och därför inte undantagen från
> patentering

> Ett tekniskt förverkligande av ett spel är inte ett spel "as such" och
> därför inte undantagen från patentering.
> 
> Ett tekniskt förverkligande av ett framläggande av information är inte
> ett framläggande av information "as such" och därför inte undantagen
> från patentering.
> 
> etc.

godt skrevet! men alle eksempler skal med.
 
> Tillämpningen av denna absurda tolkning av EPC 52.3 är ytterligare en
> bidragande orsak till att praxis i EPO:s besvärsinstanser avviker från
> den som tillämpas i medlemsstaternas domstolar.
> 
> 
> I sin egen tolkningstradition av EPC 52.3 har EPO 1998 i beslutet
> T1173/97 (denna patentansökan avslogs av PRV och i Patentbesvärsrätten
> se not x) introducerat en esoterisk skillnad mellan "datorprogram som
> enbart utgörs av datorprogram" och "datorprogram som inte enbart
> utgörs av datorprogram":
>  
> "The combination of the two provisions (Article 52(2) and (3) EPC)
> demonstrates that the legislators did not want to exclude from
> patentability all programs for computers. In other words the fact that
> only patent applications relating to programs for computers as such
> are excluded from patentability means that patentability may be
> allowed for patent applications relating to programs for computers
> where the latter are not considered to be programs for computers as
> such." (sid 12):
> http://legal.european-patent-office.org/dg3/pdf/t971173ep1.pdf
> 
> En motsvarande tolkning av motsvarande text i patentlagen: "Såsom
> uppfinning anses aldrig vad som utgör enbart... ett datorprogram" är
> inte möjlig. Det finns ingen meningsfull skillnad mellan datorprogram
> som är datorprogram och datorprogram som inte är datorprogram. Det är
> anmärkningsvärt att EPO inte konsulterat svensk patentlag för att
> förstå lagstiftarens avsikt.
> 
> Lagstiftarens avsikt har naturligtvis varit att göra skillnad på om
> problemlösningen i patentansökan "utgör enbart ett datorprogram" eller
> om problemlösningen "inte utgör enbart ett datorprogram".
> 
> Om problemlösningen i patentansökan är ett datorprogram är det helt
> enkelt ingen uppfinning.
Hvilket også er klart af EPO's guidelines fra 1978.
http://www.softwarepatenter.dk/teknisk.html

> Om problemlösningen i patentansökan däremot
> använder sig av ett datorprogram kan det vara en uppfinning om övriga
> krav är uppfyllda. Uppfinningen kan t ex avse framställning av en
> kemikalie som styrs av ett datorprogram, eller en röntgenapparat vars
> strålningsintensitet beräknas av ett datorprogram.
> 
> EPOs tolkning av EPC 52.3 leder till slutsatser som inte är logiskt
> möjliga att överföra till svensk patentlag och strider mot
> lagstiftarens avsikt. Detta (miss)förhållande är också en bidragande
> orsak till att praxis i EPO:s besvärsinstanser avviker från den som
> tillämpas i medlemsstaternas domstolar.
> 
> 
> Det är också värt att notera att hela EPC 52.3 kan strykas utan att
> överensstämmelsen mellan EPC 52 och PL§1 påverkas. Tvärt om ökar
> symmetrin mellan lagtextena om EPC 52.3 tas bort. Vid ratificieringen
> av EPC tillskrevs följdenligt heller inte 52.3 någon större betydelse.
> 
> När en stor del av EPOs praxis vad gäller datorprogram är baserad på
> EPC 52.3 och denna lagtext saknas i svensk lag är denna assymmetri i
> sig också en bidragande orsak till att praxis i EPO:s besvärsinstanser
> avviker från den som tillämpas i medlemsstaternas domstolar.
> 
> 
> Eftersom beslut (som t ex T1002/92 och T1173/97) av en teknisk
> besvärskammare inom EPO inte kan överklagas vare sig på nationell
> eller internationell väg utan är definitivt bindande, skall vid en
> sådan här konflikt besvärskammaren hänskjuta en fråga av detta slag
> till den stora besvärskamaren, vars uppgift är att besluta om hur EPC
> skall tolkas och tillämpas i oklara rättsfrågor. Den stora
> besvärskamaren inom EPO har aldrig behandlat frågan om patent på
> datorprogtram, vilket är ytterligare en bidragande orsak till att
> praxis i EPO:s besvärsinstanser avviker från den som tillämpas i
> medlemsstaternas domstolar.
> http://www.algonet.se/~domarefb/tidskr/tfsd9928.htm
> 
> 
> Det kaotiska rättsläget har alltså uppkommit för att:
> 
> - EPO underlåtit att lyssna till nationella domslut
> - EPO tillämpat en absurd tolkning av EPC 52.3
> - EPOs tolkning av EPC 52.3 inte är kongruent med svensk patentlag och
> strider mot lagstiftarens avsikt.
> - EPC 52.3 saknas i svensk patentlag
> - De tekniska besvärskamrarna underlåtit att hänskjuta tolkningen av
> EPC 52.2 och 52.3 till den stora besvärskamaren inom EPO.

Muligvis et forsøg på at tilpasse Europæisk praksis til Amerikansk 
praksis? Uden at ændre EPC således at dette er muligt på legalt vis.

> Det är mot denna bakgrund kommissionens ambition att "harmonisera de
> nationella patentlagarna" måste ses.
> 
> Orsaken till att "det saknas rättslig förutsägbarhet" är inte att
> europas patentlagar avviker från varandra (de harmoniserades vid
> införandet av EPC) utan att EPOs praxis utvecklats utan korrektiv.
> 
> Därför är det mycket olyckligt att kommissionen vill legalisera
> resultatet av denna utveckling och implementera den i nationell
> lagstiftning.
> 
> En betydligt enklare och billigare lösning är att stryka EPC 52.3.

Eller at kræve at EPO ændrer deres praksis.

> 
> 
> KODIFIERING AV EPOs PRAXIS
> 
> Direktivförslaget kodifierar i specialfallet "datorrelaterade
> uppfinningar" EPOs generella tolkning av EPC 52.3 att alla tekniska
> förverkliganden av patenlagens icke-uppfinningar är patenterbara.
> 
> Det "tekniska förverkligandet" motsvaras av den "tekniska karaktär"
> varje matematisk metod, spel (etc) eller metod för affärsverksamhet
> erhåller då den uttrycks i programkod (programmeras) och körs på en
> dator:
> 
> "Liknande överväganden har EPO:s besvärskammare tillämpat på andra
> företeelser som enligt artikel 52.2 är undantagna "i sig", t.ex.
> "metoder för affärsverksamhet", "framläggande av information" eller
> "konstnärliga skapelser". Uppfinningar med koppling till något av
> detta har således också bedömts vara patenterbara om de har teknisk
> karaktär." (sid 7).
> 
> Detta ses tydligt i följande exempel på EPO-patent på
> icke-uppfinningar.
> 
> Metoder för intellektuell verksamhet:
> 
> EP00382369 Business education Model
> EP00253655 Group Education System
> 
> Framläggande av information:
> 
> EP00689133 A method for displaying on a computer screen multiple sets
> of information
> EP00846301 Tourism information and reservation system and method
> 
> Affärsmetoder:
> 
> EP00798657 Virtual shop computer network system which displays member
> shops and member shop certification method
> EP00784279 Stateless shoppingcard for the web
> EP01012764 A method of holding an auction and uses of the method.
> EP00738446 Method and System for ordering services
> EP00407026 Distributed system and method for matching buyers and
> sellers EP00416482 Automatic Trading method and apparatus
> EP00715740 Closed loop financial transaction method and apparatus
> EP00820620 Electronic Payment Method for Purchase-Related Transactions
> over a Computer Network
> EP00836727 Method and apparatus for providing a prepaid, remote entry
> customer account
> EP00886839 System and method for commercial payments using trusted
> agents
> EP00929880 Cashless payment by means of a mobile radio apparatus
> 
> 
> För att motivera denna radikala upplösning av patentsystemets gräns
> skriver kommissionen "att alla program som körs i en dator
> definitionsmässigt är tekniska (eftersom datorn är en maskin) och
> därmed tar sig förbi den knepiga frågan om huruvida de är
> "uppfinningar" eller inte." (sid 7).
> 
> Den "knepiga frågan" utgör kärnan i svensk patentpraxis! Uttrycket
> vittnar om en fullständigt historielös rättsuppfattnig hos
> författarna.
> 
> Exakt motsatt ståndpunkt är kanske klarast uttryckt i det tyska
> domslutet Dispositionsprogramm: "We must therefore insist that a pure
> rule of organisation and calculation, whose sole relation to the realm
> of technology consists in its usability for the normal operation of a
> known computer, does not deserve patent protection."
> http://swpat.ffii.org/papers/bgh-dispo76/index.en.html
> 
> I domslutet beskrivs också vad som krävs av en teknisk uppfinning:
> "plan-conformant utilisation of controllable natural forces has been
> named as an essential precondition for asserting the technical
> character of an invention", samt en definition: "a patentable
> invention is a teaching for plan-conformant action utilising
> controllable natural forces for achieving a causally overseeable
> result".

Måske skulle du oversætte dette således at det står klart at der
menes en lærdom FOR brugen af naturlove, ikke en lærdom DER bruger
naturlove, fordi det er jo et trivielt udsagn, idet det er umuligt
at undgå at bruge naturlovene for at opnå en effekt.
 
> För att få överblick av konflikten mellan EPOs praxis och i det här
> fallet tysk lagstiftning kan det vara värt att återge ett längre
> stycke
af dispositionsdommen

: "The system of German industrial property and copyright
> protection is however founded upon the basic assumption that for
> specific kinds of mental achievements different specially adapted
> protection regulations are in force, and that overlappings between
> these different protection rights need to be excluded as far as
> possible. The patent system is also not conceived as a reception
> basin, in which all otherwise not legally privileged mental
> achievements should find protection. It was on the contrary conceived
> as a special law for the protection of a delimited sphere of mental
> achievements, namely the technical ones, and it has always been
> understood and applied in this way.
> 
> Any attempt to attain the protection of mental achievements by means
> of extending the limits of the technical invention -- and thereby in
> fact giving up this concept -- leads onto a forbidden path."
> 
> 
> Direktivet använder alltså inte begreppet "teknisk" i den
> traditionelle juridiska betydelse som förutsattes när EPC
> konstruerades, nämligen "teknisk" i betydelsen av empirisk
> naturvetenskaplig kunskap som används för att lösa ett praktiskt
> problem genom kontrollerad användning av naturlagarna; en "teknisk
> uppfinning" är en lära om användandet av naturlagar som kan utnyttjas
> industriellt.
> 
> Tvärt om öppnar direktivförslaget för en tolkning som gör begreppet
> "teknisk" användbart också för att beskriva affärsteknik,
> programmeringsteknik, undervisningsteknik, databehandlingsteknik,
> informationsteknik, etc, vilket tydligt framgår av de patent som EPO
> beviljat på affärsmetoder, datorprogram och undervisning etc.
> 
> Direktivförslaget om patentering av "datorrelaterade uppfinningar"
> innebär alltså i princip ett gränslöst patentsystem - en utveckling
> som enligt tysk rättsuppfattning är förbjuden.
> 
> 
> EPO OCH REGERINGSFORMEN KAP 10 § 5
> 
> Överlåtande av jurdiskt bindande beslutanderätt till internationell
> inrättning som EPO är underkastad villkoren i regeringsformens kapitel
> 10 § 5. Där ställs krav om överlåtelsens paritet med grundläggande
> rättskydd och överensstämmelse med europakonventionen.
> 
> Mellanstatliga frågor är oerhört komplexa, men det finns anledning att
> fundera över huruvida regleringen av EPOs verksamhet och
> myndighetsområde överenstämmer med grundäggande demokratiska
> principer.
> 
> Regeringsformen uttrycker explicit att EPO inte har rätt att fatta
> beslut som innebär en "begränsning av någon av de fri- och rättigheter
> som avses i 2 kap" i regeringsformen.
> 
> Vad gäller upphovsrättsligt skyddad intellektuell egendom som
> datorprogram kan man ställa frågor om inte patentanspråk på samma
> datorprogram begränsar:
> 
> § 1.1 medborgarens yttrandefriheten
> § 1.2 medborgarens meddelandefrihet
> § 13  yttrandefrihet och informationsfrihet i vetenskapliga och
> kulturella angelägenheter
> § 18  skydd av medborgares egendom mot expropriation eller annat
> förfogande
> § 20  medborgares rätt att driva näring eller utöva yrke
> § 23  medborgares grundläggande friheter garanterade genom
> europakonventioen
> 
> och av den anledningen är ogiltiga.
> 
> 
> 
> 
> "PATENT PÅ DE UNDERLIGGANDE IDEÈRNA OCH PRINCIPERNA"
> 
> "Patent och upphovsrätt kan alltså ge ett kompletterande skydd för
> samma program. Skyddet kan också fungera överlappande om den som
> utnyttjar ett visst program eventuellt både gör intrång i det
> upphovsrättsliga skyddet av koden och i patentet som skyddar de
> underliggande idéerna och principerna."

En kommentar om reverse engineering?

Copyright gør reverse enginerring lovligt forusat det sker for at
øge interoperativitet, patenter på protokoller skaber mulighed for
at implementere reverse engineerede protokoller krænker patenter.
 
> Här går direktivet längre än EPO som ej veterligt explicit uttalat att
> en bakomliggande idé till ett datorprogram är patenterbar.
> 
> 
> 
> 
> KONSEKVENSER
> 
> Det fundamentale er at patenter bør kun gives på områder hvor
> det er klart at de virker som incitament til innovation. Kravet til
> teknisk har begrænset patenter til opfindelser inden for det
> teknologiske område, hvor argumentet kan laves at de virker
> som et incitament, men fortolkningen af teknisk er løbende blevet
> undermineret således at patenter nu kan gives på stort set hvad
> som helst, og derved kan områder patenteres hvor det ikke er
> klart at de har en netto postiv effekt.

Enhver udviddelse af det patenterbare område bør forudgå af en
økonomisk rationel argumentation for hvorfor patenter på denne
brance område virker som incitament til innovation. Ingen andre
argumenter bør tælle mere, fx. harmonisering med USA eller fordi 
'andre områder' kan patenteres.

Det giver ikke mening at give patenter på logiske funktioner
i informationssamfundet på basis af det samme rationale som 
ledte til at dampmaskinen blev patenteret af Watt i starten af
den industrielle alder.

Som en historisk sidebemærkning så forsøgte Watt at bruge sit
patent til at forhindre at andre byggede damp maskiner, så 
det kunne være interessant om der findes historisk evidens for
at de patent forsinkede 


-- 
  Mvh. Carsten
Softwarepatenter, hvad kan du gøre?
Se http://www.softwarepatenter.dk