[Date Prev][Date Next][Thread Prev][Thread Next][Date Index][Thread Index]
företagshemligheter /Kristoffer Eriksson
Erik Josefsson skrev:
> On Tue, 2002-05-21 at 16:39, Carsten Svaneborg wrote:
> > > - Direktivförslaget överför intellektuell egendom av ett
> > > omfattande värde från upphovsrättsinnehavare till patentägare.
> >
> > Den forstår jeg ikke.
>
> rätten till yrkesmässigt utnyttjande av datorprogram vars
bakomliggande
> ideer tex är företagshemligheter men vars uttryck är bara är
> upphovsrättsligt skyddat (direktiv-wise) tillfaller patentägaren
>
> tords intellektuella egendom bladeenc exproprieras av
thomson/fraunhofer
Se upp med argumentering där företagshemligheter ingår, för det
det kan av en patentförespråkare lätt vändas till ett argument FÖR
patenterbarhet. En fördel med patent är ju just att saker inte
längre måste hemlighållas som företagshemligheter utan att de efter
patentering (lämpligen av den som själv kommit på lösningen) blir
kända för omvärlden, till fördel för den tekniska utvecklingen som
då licensiera dessa och bygga vidare på dem, i stället för att
uppfinna hjulet på nytt.
Det resonemanget var väl ett grundargument för införandet av patent
på vanliga fysiska uppfinningar, och skulle mycket väl kunna
framföras med viss trovärdighet på tillräckligt avancerade
och omfattande mjukvaru- eller metoduppfinningar också - sådana
som förmodligen ingen annan skulle komma på själv i brådrasket.
Problemet med mjukvarupatent är väl dock att de flesta är så pass
enkla att det i allmänhet (och i synnerhet med de flesta kända fall
av mjukvarupatent) faktiskt är billigare och effektivare att uppfinna
hjulet på nytt, än att göra patentsökningar och förhandla fram
patentlicenser, ta sig runt patent som inte går att få licens på,
betala licensavgifterna, försvara sin egen position genom att själv
söka patent på alla algoritmer man själv använder i sina program
och som ingen annan patenterat än (vilket också är dyrt), och all
den övriga byråkrati som patent för med sig. Men det är det ju inte
alla läsare som inser.
De enda som tjänar på mjukvarupatent (och liknande) är
patentjuristerna...
(Andra nackdelar med mjukvarupatent är också att mjukvaruprodukter
så pass komplexa jämfört med traditionella fysiska patent, att varje
enskild produkt kan råka göra intrång på sådana omåttligt stora antal
olika tänkbara mjukvarupatent, att det är mer eller mindre omöjligt
att kolla upp alla sådana, och mycket dyrare och omständligare att
betala och förhandal fram licensavtal för alla patent man behöver.
Plus att utvecklingen på mjukvaruområdet till stor del bara består
av små förbättringar av tidigare lösningar, och om man då får en
lång "kedja" av sådana förbättringar där var och en är skyddad av
ett eget patent med en separat rättighetsinnehavarare, då blir det
ju en oerhörd massa olika patent man måste skaffa licens till för
att kunna utnyttja "state of the art" på varje enskild mjukvaru-
lösning som man vill använda sig av i ett program. När man väl fått
ett ogenomträngligt "träsk" av sådana småpatent på allt mellan
himmel och jord, kan utvecklingen på mjukvaruområdet köra fast
totalt.)
/Kristoffer Eriksson
(Jag kan f.ö f.n inte maila till mailinglistan, måhända beroende
på skillnader i avsändaradress och anmäld adress.)