Re: [PATENTDIREKTIV] ver 0.3

[Anne Østergaard anne@sslug.dk.sslug.dk]

Erik Josefsson wrote:
> 
> version 0.3


Hjælp hvor var det langt og godt!

Fantastisk godt stykke arbejde, Erik.

Se mine rettelser vedr. sprog som en anlednig at checke en ekstra gang.
Jeg er jo ikke engang "virtuelt" svensk :)

> 
> SAMMANFATTNING
> 
> - Direktivförslaget legaliserar 30.000 patent som idag inte är giltiga
> under EPC. Majoriteten av dessa ägs av utomeuropeiska bolag.
> 
> - Direktivförslaget överför intellektuell egendom av ett omfattande
> värde från upphovsrättsinnehavare till patentägare.
> 
> - Direktivförslaget minskar rättssäkerheten genom att implementera en
> oöverskådlig konflikt mellan industriellt och intellektuellt rättsskydd.
> 
> - Direktivförslaget legaliserar patentering av alla datorprogram som
> körs på en dator.
> 
> - Direktivforslaget legaliserar patentering av alla affärsmetoder som
> implementeras i ett datorprogram som körs på en dator.
> 
> - Enligt svensk lag är datorprogram och affärsmetoder inte uppfinningar
> och kan inte patenteras. Direktivförslaget kräver därför omfattande
> svensk lagändring.
> 
> - Av de många studier som gjorts visar ingen att patent på datorprogram
> leder till ökad produktivitet, innovation och kunskapsspridning.
> 
> - Introduktionen av patent i programvarubranchen hämmar utvecklingen,
> minskar konkurrensen och ökar monopolbildningen.
> 
> - SSLUG anser att ett starkt upphovsrättsligt skydd för datorprogram
> skapar förutsättningar för en dynamisk och kreativ utveckling.
> 
> - SSLUG vill betona att upphovsrättsligt skydd av datorprogram är
> förutsättningen för den fortsatta expansiva utvecklingen av fri
> programvara och ett fritt och öppet Internet.
> 
> - SSLUG föreslår att rättsläget för skydd av datorprogram klargörs genom
> att direktivförslaget dras tillbaka, EPC 52.3 stryks och nya
> patentgranskningsregler utarbetas.
> 
> INLEDNING
> 
> Vi är mycket glada för möjligheten att delta i diskussionen om
> kommissionens direktivförslag om patenterbarhet av "datorrelaterade
> uppfinningar". SSLUG har sedan föreningen bildades 1995 förespråkat
> öppna standarder, öppen källkod och friheten till att välja, och har
> aktivt deltagit i debatten om patent på datorprogram sedan kommissionens
> hearing hösten 2000. Frågan diskuteras livligt av SSLUGs ca 6000
> medlemmar på mailinglistan sslug-it-politik@sslug.dk och har varit en
> punkt på dagordningen på flera års- och styrelsemöten.
> 
> Tyvärr har vi upplevt att den offentliga debatten inte alltid varit
> ärlig, öppen och demokratisk. Representanter för ekonomiskt starka
> intressegrupper, och för patentsystemet, har givits tolkningsföreträde
> framför användare, programmerare och andra proffessionella i
> mjukvarubranchen. Som exempel kan nämnas att författaren till en förlaga
> till direktivförslaget, Francisco Mingorance, arbetar för Business
> Software Alliance (BSA) och att en anställd vid danska patentverket
> offentligt uttalat att det finns vetenskapliga studier som visar att
> Open Source Software (OSS) inte drabbas av mjukvarupatent (vilket i alla
> delar är ett oriktigt påstående).
> 
> Dessa representanters tolkningsföreträde avspeglas i kommissionens
> direktivförslag. Som exempel kan nämnas att Eurolinux upprop mot
> mjukvarupatent som idag har nästan 120.000 underskrifter och är en av de
> största europeiska petitionerna på nätet inte nämns i direktivtexten
> (SSLUG har givit petitionen sitt stöd sedan våren 2000) och att de
> avvikande åsikter som kom in till kommissionens hearing hösten 2000,
> varav 1400 kopior administrerade genom Eurolinux, i texten lämnas utan
> analys och avfärdas med argumentet att de framförts av en ekonomisk
> minoritet (not xx).
> 
> Bristen på övergripande analys och referenser till forskning kring
> direktivets konsekvenser på det europeiska informationssamhället i stort
> är iögonenfallande.

Iøgonfallande??

> 
> Är patent på "datorrelaterade uppfinningar" något som alla aktörer på
> den den europeiska mjukvarumarknaden verkligen behöver? Kommissionens
> direktivförslag lämnar inget övertygande svar på den frågan.
> 
> VAD ÄR EN "DATORRELATEAD UPPFINNING"?
> 
> Datorprogram har idag ett starkt rättsligt skydd under upphovsrätten.
> Datorprogram är komplexa logiska verk som består av tiotusentals
> enskilda logiska och matematiska problemlösningar. Flera av dessa
> problemlösningar är tusentals år gamla, andra är helt nya. Upphovsrätten
> skyddar på ett adekvat sätt varje datorprograms unika sammansättning av
> nya och gamla problemlösningar på samma sätt som den skyddar enskilda
> litterära och musikaliska verks unicitet. Datorprogram räknas därför
> tillsammans med litteratur och musik idag till "Intellectual Property".
> 
> Datorprogram är idag inte patenterbara. De är tillsammans med bl a
> matematiska metoder undantagna från patentering av skälet att dessa
> problemlösningar inte räknas som uppfinningar. En uppfinning är en
> lösning på ett tekniskt problem. Tekniska problem handlar i grund och
> botten om att kontrollera fysiska objekt eller de naturlagar som verkar
> på dessa objekt (se förarbeten till patentlagen). Om en sådan teknisk
> problemlösning kan tillgodogöras industriellt kan den under vissa
> ytterligare  villkor skyddas av ett patent. Uppfinningar räknas därför
> tillsammans med bl a mönsterskydd idag till "Industrial Property".
> 
> Vad är då en "datorrelaterad uppfinning"? Ar det en lösning på ett
> tekniskt problem eller en lösning på ett logiskt problem? Är det en
> uppfinning eller inte? Skall en "datorrelaterad uppfinning" räknas till
> "Intellectual Property" eller "Industrial property"?

( Det ser ud til at man ønsker dobbettbeskyttelse!)

> 
> Definitionen i kommissionens direktivförslag (artikel 2, sid 18) lyder:
> En "datorrelaterad uppfinning" är en uppfinning
> - vars verkan förutsätter användning av en dator
> - som uppvisar kännetecken som verkställs 

av ett datorprogram.

> 
> Definitionen kan inte härledas ur svensk rättspraxis utan måste förstås
> som en kodifiering av den praxis som utvecklats inom EPO.
> 
> För att värdera direktivförslagets ambition att "skapa tydligare regler
> för patenterbarhet" (sid 3) är det nödvändigt att analysera orsakerna
> till att "det saknas rättslig förutsägbarhet" (sid 2) för skydd av
> datorprogram, dvs orsakerna till att praxis i EPO:s besvärsinstanser

/ appelinstanser

> avviker från den som tillämpas i medlemsstaternas domstolar".
> 
> UPPKOMST AV EPOs PRAXIS
> 
> Generellt vid ansökningar om patent har i Sverige frågan om ansökningens


Generellt vid ansökningar om patent i Sverige har frågan om ansökningens


> problemlösning tillhört logikens eller teknikens område 

ock varit vägledande


> och avgörande för patentlagens tolkning och tillämpning. I nedanstående
> exempel gäller bedömningen en ansökan som avsett en problemlösning för
> att hålla reda på köordningen till olika kassor. I ett domslut från 1994
> (T1002/92) framgår att EPO och det svenska patentväsendet har diametralt
> motsatt uppfattning om denna problemlösnings karaktär.
> 
> PRV, Patentbesvärsrätten och Regeringsrätten fann att:
> 
> "En metod för att bestämma i vilken ordning kunder skall betjänas...
> utgör i sig inte lösningen av något tekniskt problem och saknar i sig
> överhuvudtaget sådan teknisk karaktär som enligt grunderna för l §
> patentlagen erfordras för patenterbarhet."
> http://w1.401.telia.com/~u40120948/T1002/K%f6Patent/JPEG/2.jpg
> 
> medan EPO bedömde samma problemlösning:

 medan EPO bedömde samma problemlösning således:

> 
> "...the subject-matter of Claim 1 [alltså metoden för att bestämma i
> vilken ordning kunder skall betjänas] might be regarded as a technical
> system with cooperating technical components, in which the operation of
> the computing means solves 

står det solves og inte solving??

a technical problem, and thus is patentable
> under Article 52(1) EPC..." (sid 4)
> http://www.european-patent-office.org/dg3/pdf/t921002ex1.pdf
> 
> Enligt Lennarth Törnroth vid Patentbesvärsrätten skall EPO enligt de
> ursprungliga avtalen mellan EPO och EPCs medlemsstater reglera sin
> praxis i förhållande till nationella domstolar genom kall harmonisering.
> I det här domslutet tar EPO inte några sådana hänsyn och ändrar inte sin
> tolkning till förmån för svensk rättsuppfattning. Att EPO underlåtit att
> lyssna till nationella domslut är en bidragande orsak till att praxis i
> EPO:s besvärsinstanser
/ appelinstanser

 avviker från den som tillämpas i medlemsstaternas
> domstolar.

Vi ser her et eksempel på, at EPO tilsidesætter domstolspraksis til
fordel for sin egen foretrukne fortolkning!


> 
> Förutom att EPO utvecklat en helt motsatt uppfattning än svenkt
> rättsväsende om vad som är ett tekniskt problem, används också i
> T1002/92 en tolkning av EPC 52.3 som tillämpad på alla patentlagens
> icke-uppfinningar gör dem patenterbara om de har fysisk form:
> 
> "The subject-matter of Claim 1 [ovanstående metod alltså] represents a
> hardware-like selfconsistent physical structure, which has a concrete
> technical construction... Such a technical realisation of the claimed
> system forming subject-matter of the claim is by no means a mental rule
> or method which is only "as such" excluded from patentability by
> Articles 52(2) and (3) EPC." (sid 8)
> 
> Enligt denna tolkning är således varje tekniskt förverkligande
> (technical realistion)

technical realisation


 av en regel (mental rule) inte undantagen från
> patentering och därför patenterbar.
> 
> Detta strider mot svensk praxis som kräver att patentansökan skall avse
> en uppfinning, d v s att problemlösningen inte enbart skall utgöra en
> regel. I det här fallet har PRV och Patentbesvärsrätten och
> Regeringsrätten gjort precis den bedömningen - det är en regel som löser
> problemet att organisera en kö på ett visst sätt. En regel är inte en
> uppfinning.
> 
> Eftersom EPO inte ställer frågan om 
en ansøkans.....

ansökans problemlösning är en
> uppfinning leder ovanstående tolkning till den absurda konsekvensen att
> alla tekniska förverkliganden av patentlagens exempel på saker som inte
> är uppfinningar blir patenterbara.
> 
> I klartext: Ett tekniskt förverkligande av en matematiskt metod är inte
> en matematisk metod "as such" och därför inte undantagen från
> patentering.
> 
> Ett tekniskt förverkligande av ett spel är inte ett spel "as such" och
> därför inte undantagen från patentering.
> 
> Ett tekniskt förverkligande av ett framläggande av information är inte
> ett framläggande av information "as such" och därför inte undantagen
> från patentering.
> 
> etc.
> 
> Tillämpningen av denna absurda tolkning av EPC 52.3 är ytterligare en
> bidragande orsak till att praxis i EPO:s besvärsinstanser avviker från
> den som tillämpas i medlemsstaternas domstolar.

Endnu et eksempel på at EPO er gået ud over sine beføjelser og selv som
administrativ organisation har haft ambition om at være en
regelstiftende myndighed.

> 
> I sin egen tolkningstradition av EPC 52.3 har EPO 1998 i beslutet
> T1173/97 (denna patentansökan avslogs av PRV och i Patentbesvärsrätten
> se not x) introducerat en esoterisk skillnad mellan "datorprogram som
> enbart utgörs av datorprogram" och "datorprogram som inte enbart utgörs
> av datorprogram":
> 
> "The combination of the two provisions (Article 52(2) and (3) EPC)
> demonstrates that the legislators did not want to exclude from
> patentability all programs for computers. In other words the fact that
> only patent applications relating to programs for computers as such are
> excluded from patentability means that patentability may be allowed for
> patent applications relating to programs for computers where the latter
> are not considered to be programs for computers as such." (sid 12):
> http://legal.european-patent-office.org/dg3/pdf/t971173ep1.pdf
> 
> En motsvarande tolkning av motsvarande text i patentlagen: "Såsom
> uppfinning anses aldrig vad som utgör enbart... ett datorprogram" är
> inte möjlig. Det finns ingen meningsfull skillnad mellan datorprogram
> som är datorprogram och datorprogram som inte är datorprogram. Det är
> anmärkningsvärt att EPO inte konsulterat svensk patentlag för att förstå
> lagstiftarens avsikt.
> 
> Lagstiftarens avsikt har naturligtvis varit att göra skillnad på om
> problemlösningen i patentansökan "utgör enbart ett datorprogram" eller
> om problemlösningen "inte utgör enbart ett datorprogram".
> 
> Om problemlösningen i patentansökan är ett datorprogram är det helt
> enkelt ingen uppfinning. Om problemlösningen i patentansökan däremot
> använder sig av ett datorprogram kan det vara en uppfinning om övriga
> krav är uppfyllda. Uppfinningen kan t ex avse framställning av en
> kemikalie som styrs av ett datorprogram, eller en röntgenapparat vars
> strålningsintensitet beräknas av ett datorprogram.
> 
> EPOs tolkning av EPC 52.3 leder till slutsatser som inte är logiskt
> möjliga att överföra till svensk patentlag och strider mot lagstiftarens
> avsikt. Detta (miss)förhållande är också en bidragande orsak till att
> praxis i EPO:s besvärsinstanser 

/appelinstanser

avviker från den som tillämpas i
> medlemsstaternas domstolar.
> 
> Det är också värt att notera att hela EPC 52.3 kan strykas utan att
> överensstämmelsen mellan EPC 52 och PL§1 påverkas. Tvärt om ökar
> symmetrin mellan lagtextena om EPC 52.3 tas bort. Vid ratificieringen av
> EPC tillskrevs följdenligt heller inte 52.3 någon större betydelse.
> 
> När en stor del av EPOs praxis vad gäller datorprogram är baserad på EPC
> 52.3 och denna lagtext saknas i svensk lag är denna assymmetri i sig
> också en bidragande orsak till att praxis i EPO:s besvärsinstanser

/ appelinstanser

> avviker från den som tillämpas i medlemsstaternas domstolar.
> 
> Eftersom beslut (som t ex T1002/92 och T1173/97) av en teknisk
> besvärskammare inom EPO inte kan överklagas vare sig på nationell eller
> internationell väg utan är definitivt bindande, skall vid en sådan här
> konflikt besvärskammaren

/ appelinstansen

 hänskjuta en fråga av detta slag till den stora
> besvärskamaren, vars uppgift är att besluta om hur EPC skall tolkas och
> tillämpas i oklara rättsfrågor. Den stora besvärskamaren inom EPO har
> aldrig behandlat frågan om patent på datorprogtram, vilket är
> ytterligare en bidragande orsak till att praxis i EPO:s besvärsinstanser
> avviker från den som tillämpas i medlemsstaternas domstolar.
> http://www.algonet.se/~domarefb/tidskr/tfsd9928.htm

Det er anmærkningsvært at afgørelserne ikke engang har været udtømmende
prøvet i gennem hele besværssystemet/ appelsystemet innom EPO.


> 
> Det kaotiska rättsläget har alltså uppkommit för att:
> 
> - EPO underlåtit att lyssna till

efterkomme ock indordne sig under....

 nationella domslut
> - EPO tillämpat en absurd tolkning av EPC 52.3
> - EPOs tolkning av EPC 52.3 inte är kongruent med svensk patentlag och
> strider mot lagstiftarens avsikt.
> - EPC 52.3 saknas i svensk patentlag
> - De tekniska besvärskamrarna underlåtit att hänskjuta tolkningen av EPC
> 52.2 och 52.3 till den stora besvärskamaren inom EPO.
> 
> Det är mot denna bakgrund kommissionens ambition att "harmonisera de
> nationella patentlagarna" måste ses.
> 
> Orsaken till att "det saknas rättslig förutsägbarhet" är inte att
> europas patentlagar avviker från varandra (de harmoniserades vid
> införandet av EPC) utan att EPOs praxis utvecklats utan korrektiv.
> 
> Därför är det mycket olyckligt 

betænkeligt og kritisabelt (i stedet for olykligt)

att kommissionen vill legalisera
> resultatet av denna utveckling och implementera den i nationell
> lagstiftning.
> 
> En betydligt enklare och billigare lösning är att stryka EPC 52.3.

Hvilket SSLUG skal hænstilla at man gør.
 
> 
> KODIFIERING AV EPOs PRAXIS
> 
> Direktivförslaget kodifierar i specialfallet "datorrelaterade
> uppfinningar" EPOs generella tolkning av EPC 52.3

: Att alla tekniska
> förverkliganden av patenlagens icke-uppfinningar är patenterbara.
> 
> Det "tekniska förverkligandet" motsvaras av den "tekniska karaktär"

Det vil sige at
> varje matematisk metod, spel (etc) eller metod för affärsverksamhet
> erhåller då den uttrycks i programkod (programmeras) och körs på en


dator automatisk "teknisk karakter":


> 
> "Liknande överväganden har EPO:s besvärskammare tillämpat på andra
> företeelser som enligt artikel 52.2 är undantagna "i sig", t.ex.
> "metoder för affärsverksamhet", "framläggande av information" eller
> "konstnärliga skapelser". Uppfinningar med koppling till något av detta
> har således också bedömts vara patenterbara om de har teknisk karaktär."
> (sid 7).
> 
> Detta ses tydligt i följande exempel på EPO-patent på icke-uppfinningar.
> 
> Metoder för intellektuell verksamhet:
> 
> EP00382369 Business education Model
> EP00253655 Group Education System
> 
> Framläggande av information:
> 
> EP00689133 A method for displaying on a computer screen multiple sets of
> information
> EP00846301 Tourism information and reservation system and method
> 
> Affärsmetoder:
> 
> EP00798657 Virtual shop computer network system which displays member
> shops and member shop certification method
> EP00784279 Stateless shoppingcard for the web
> EP01012764 A method of holding an auction and uses of the method.
> EP00738446 Method and System for ordering services
> EP00407026 Distributed system and method for matching buyers and sellers
> EP00416482 Automatic Trading method and apparatus
> EP00715740 Closed loop financial transaction method and apparatus
> EP00820620 Electronic Payment Method for Purchase-Related Transactions
> over a Computer Network
> EP00836727 Method and apparatus for providing a prepaid, remote entry
> customer account
> EP00886839 System and method for commercial payments using trusted
> agents
> EP00929880 Cashless payment by means of a mobile radio apparatus
> 
> För att motivera denna radikala upplösning av patentsystemets gräns
> skriver kommissionen "att alla program som körs i en dator
> definitionsmässigt är tekniska (eftersom datorn är en maskin) och därmed
> tar sig förbi den knepiga frågan om huruvida de är "uppfinningar" eller
> inte." (sid 7).
> 
> Den "knepiga frågan" utgör kärnan i svensk patentpraxis! Uttrycket
> vittnar om en fullständigt historielös rättsuppfattnig hos författarna.

Mener du den der har forfattet teksten til direktivforslaget. Skriv hvem
der er "førfatterna"
> 
> Exakt motsatt ståndpunkt är kanske klarast uttryckt i det tyska
> domslutet Dispositionsprogramm: "We must therefore insist that a pure
> rule of organisation and calculation, whose sole relation to the realm
> of technology consists in its usability for the normal operation of a
> known computer, does not deserve patent protection."
> http://swpat.ffii.org/papers/bgh-dispo76/index.en.html
> 
> I domslutet beskrivs också vad som krävs av en teknisk uppfinning:
> "plan-conformant utilisation of controllable natural forces has been
> named as an essential precondition for asserting the technical character
> of an invention", samt en definition: "a patentable invention is a
> teaching for plan-conformant action utilising controllable natural
> forces for achieving a causally overseeable result".
> 
> För att få överblick av konflikten mellan EPOs praxis och i det här
> fallet tysk lagstiftning kan det vara värt att återge ett längre stycke:
> "The system of German industrial property and copyright protection is
> however founded upon the basic assumption that for specific kinds of
> mental achievements different specially adapted protection regulations
> are in force, and that overlappings between these different protection
> rights need to be excluded as far as possible. The patent system is also
> not conceived as a reception basin, in which all otherwise not legally
> privileged mental achievements should find protection. It was on the
> contrary conceived as a special law for the protection of a delimited
> sphere of mental achievements, namely the technical ones, and it has
> always been understood and applied in this way.
> 
> Any attempt to attain the protection of mental achievements by means of
> extending the limits of the technical invention -- and thereby in fact
> giving up this concept -- leads onto a forbidden path."
> 
> Direktivet använder alltså inte begreppet "teknisk" i den traditionelle
> juridiska betydelse som förutsattes när EPC konstruerades, nämligen
> "teknisk" i betydelsen av empirisk naturvetenskaplig kunskap som används
> för att lösa ett praktiskt problem genom kontrollerad användning av
> naturlagarna; en "teknisk uppfinning" är en lära om användandet av
> naturlagar som kan utnyttjas industriellt.
> 
> Tvärt om öppnar direktivförslaget för en tolkning som gör begreppet
> "teknisk" användbart också för att beskriva affärsteknik,
> programmeringsteknik, undervisningsteknik, databehandlingsteknik,
> informationsteknik, etc, vilket tydligt framgår av de patent som EPO
> beviljat på affärsmetoder, datorprogram och undervisning etc.
> 
> Direktivförslaget om patentering av "datorrelaterade uppfinningar"
> innebär alltså i princip ett gränslöst patentsystem - en utveckling som
> enligt tysk rättsuppfattning är förbjuden.
> 
> EPO OCH REGERINGSFORMEN KAP 10 § 5
> 
> Överlåtande av jurdiskt bindande beslutanderätt till internationell
> inrättning som EPO är underkastad villkoren i regeringsformens kapitel
> 10 § 5. Där ställs krav om överlåtelsens paritet med grundläggande
> rättskydd och överensstämmelse med europakonventionen.
> 
> Mellanstatliga frågor är oerhört komplexa, men det finns anledning att
> fundera över huruvida regleringen av EPOs verksamhet och
> myndighetsområde överenstämmer med grundäggande demokratiska principer.
> 
> Regeringsformen uttrycker explicit att EPO inte har rätt att fatta
> beslut som innebär en "begränsning av någon av de fri- och rättigheter
> som avses i 2 kap" i regeringsformen.
> 
> Vad gäller upphovsrättsligt skyddad intellektuell egendom som
> datorprogram kan man ställa frågor om inte patentanspråk


Kan der anvendes et tydeligere ord end "patentanspråk" ?

 på samma
> datorprogram begränsar:
> 
> § 1.1 medborgarens yttrandefriheten
> § 1.2 medborgarens meddelandefrihet
> § 13  yttrandefrihet och informationsfrihet i vetenskapliga och
> kulturella angelägenheter
> § 18  skydd av medborgares egendom mot expropriation eller annat
> förfogande
> § 20  medborgares rätt att driva näring eller utöva yrke
> § 23  medborgares grundläggande friheter garanterade genom
> europakonventioen
> 
> och av den anledningen är ogiltiga.
> 
> "PATENT PÅ DE UNDERLIGGANDE IDEÈRNA OCH PRINCIPERNA"
> 
> "Patent och upphovsrätt kan alltså ge ett kompletterande skydd för samma
> program. Skyddet kan också fungera överlappande om den som utnyttjar ett
> visst program eventuellt både gör intrång i det upphovsrättsliga skyddet
> av koden och i patentet som skyddar de underliggande idéerna och
> principerna."
> 
> Här går direktivet längre än EPO som ej veterligt explicit uttalat att
> en bakomliggande idé till ett datorprogram är patenterbar.
> 
> KONSEKVENSER
> 
> Det fundamentale er at patenter bør kun gives på områder hvor
> det er klart at de virker som incitament til innovation. Kravet til
> teknisk har begrænset patenter til opfindelser inden for det
> teknologiske område, hvor argumentet kan laves

kandu anvende ordet "fremsættes" eller motsvarende i stedet for ordet
"laves"

 at de virker
> som et incitament, men fortolkningen af teknisk er løbende blevet
> undermineret således at patenter nu kan gives på stort set hvad
> som helst, og derved kan områder patenteres hvor det ikke er
> klart at de har en netto

For samfundet positiv og/ eller gavnlig effekt i stedet for ordet
"netto"

 postiv effekt.
> 
> Hur påverkas europeisk/europeiska
> 
>      * innovation och utveckling inom mjukvaruområdet i allmänhet?
>      * innovation och utveckling inom Open Source och Free Software?
>      * utveckling av och tillgång till internet?
>      * utgivare och distributörer av programvara?
>      * programvaruutvecklare?
>      * konsumenter och användare av programvara?

Nyttoeffekt og økonomisk effekt for konsumenterna?

>      * forskning och utveckling inom den akademiska världen
> 
> Direktivförslaget saknar referenser till forskning som undersökt
> konsekvenserna av patentering av "datorrelaterade uppfinningar" ur andra
> perspektiv än 

de interesser som har økonomisk vinding av at eje eller utfærda patent

deras som äger patent och de som utfärdar patent.

Altså också interesser der har karakter af en parasitvirksomhed enbart
for ekonomisk vindings skuld(skyld)
> 
> RUBRIK............
> 
> delar av det danska höringssvaret och tords frågeställningar
> 
> RÄTTSÄKERHET
> 
> Vem kan 
Vem kan udgår vel?

Det är i dagsläget oklart vem som
> (*)...exempel på 1.företagshemligheter kan under patenttvisster tvingas

Se rettelser i min tidligere fremsendte mail af i dag til stavnigen af
ovenstående og nedenstående


> fram hanegal vs DC 2. tord JAnssons bladeenc 3. "imagine you own a small
> sw-company

Skal det ikke væk her??? Nedenfor har du mine tidligere rettelser
indsatte:
> 
> Eksempel på 1.företagshemligheter kan under patenttvisster tvingas fram:
> Det danske slagterivarefirma "Hanegal" www. hanegal.dk vs
> slagterigiganten "Danish Crown", der har en monopollignende stilling på
> det danske marked o Tord Janssons firma Bladenc 3....
> 
> FÖRDELAR MED UPPHOVSRÄTT
>  Små och
> stora aktörer kan utan kostander och byråkrati utveckla framgångsrika
> affärsmodeller utifrån olika kombinationer av moderna licensformer
> baserade på upphovsrätten (t ex freeware, shareware och traditionell
> proprietär programvara).
> 
> (Free Software och Open Source Software)
> 
> NYA GRANSKNINGSREGLER
> 
> Vi kräver att varje lagstiftning om patenterbarhet (såväl
> direktivförslaget från CEC som regler skapade genom prejudikat) prövas
> mot en testsvit av patentansökningar för att säkerställa att lagen leder
> till önskat utfall och att den inte längre lämnar något utrymme för
> feltolkningar.
> Questions to be answered for each
> 
> Assuming that the prior art and the contribution are correctly
> disclosed, how would the following questions be answered, if the
> proposed law was in force:
> 
>    1. Is there a patentable contribution (invention / teaching) in here?
> Why (not)?
>    2. Is the contribution (invention / teaching) a technical one? Why
> (not)?
>    3. Will any of the claims be accepted? Which? Why?
>    4. Would any judge reach the same conclusions? Where are areas of
> incertainty?
>    5. Are these conclusions adequate? To what extent would they
> promote/stifle innovation? To what extent would they conform to public
> policy goals, such as those spelled out in the Rome Treaty, in e.Europe
> etc?
>           * What effort is needed to arrive at the claimed innovation?
> What effort is needed to imitate the claimed innovation without
> violating copyright? How does this compare to the innovation effort
> (innovation vs imitation cost ratio)? What effort is needed to develop
> and distribute an average system (e.g. software application, embedded
> system) of which the claimed innovation would typically be a part? How
> does this compare to the innovation effort (innovation vs development
> cost ratio)?
>           * What special right might be adequate in case patents are
> deemed too heavy and copyright too light? Utility cerfiticate? Specially
> tailored innovator's privilege / reward?
> 
> not x:
> 
> För att motivera sitt beslut refererar EPO till sin egen praxis i dubbel
> bemärkelse. Först explicit, och sedan implicit genom att hänvisa till
> ett svenskt domslut som i sin tur refererar till EPOs praxis som
> normativ.

normgivande??
> 
> "The Board notes that both the Swedish Patent Office and the Court of
> Patent Appeal regarded the subject-matter of the Swedish application as
> constituting a solution to a problem which was not of a technical
> nature, and therefore unpatentable. Although the Supreme Administrative
> Court confirmed the rejection of the application, its judgment included
> a dissenting opinion.
> 
> Since the issue of these decisions in Sweden between 1983 and 1987, the
> case law of the Boards of Appeal concerning the interpretation of
> Article 52 EPC has been developed, and has been matched by corresponding
> development of the law in Sweden, as shown in the judgment of the
> Supreme Administrative Court issued on 13 June 1990 in a case concerning
> an application by N. V. Philips Gloeilampenfabrieken. This judgment
> indicates that earlier Swedish case law, at the time of the
> above-identified decisions on the corresponding Swedish application, had
> deviated from the EPO case law.
> 
> Having regard to what is now established case law within the Boards of
> Appeal, and for the reasons set out in detail above, the Board does not
> agree with the reasoning which led to the rejection of the corresponding
> Swedish application." (s 17)
> 
> EPO nämnder inte att applikationen Philips sökte patent på fick avslag
> både hos PRV och i Patentbesvärsrätten. Inte heller att Regeringsrätten

Mangler der et "s" i slutningen på "Regeringsrätten"
> enda motiv för sitt bifall är EPOs egen praxis och EPOs Guidelines per
> 1985:
> 
> "N.V. Philips' Gloeilampenfabrieken ("Philips") ingav till patentverket
> en patentansökan om sätt och anordning för bestämning av tonhöjden i
> mänskligt tal. Patentverket anförde i föreläggande bland annat att den
> av [sökande] angivna lösningen för att erhålla de nämnda resultatet
> utgörs av ett antal matematiska algoritmer vilka realiseras med hjälp av
> konventionell hårdvara och kan utföras av i vanlig dator lagrade
> subrutiner. Patentverket anförde vidare att ansökan saknade teknisk
> karaktär och ej var patentbart enligt 1 § 2 st patentlagen. Patentverket
> avslog ansökan.
> 
> Philips anförde besvär över beslutet. I besvären vidhöll sökande
> patentansökan med ny 

nya....

patentkrav. Patentbesvärsrätten lämnade besvären
> utan bifall. Patentbesvärsrätten anförde att det de med patentkraven
> åsyftade förfarandena väsentligen bestod av organisatoriska och
> matematiska åtgärder som kan genomföras medelst programmering av en
> konventionell dator och som inte heller annars krävde användning av
> något nytt tekniskt hjälpmedel.
> 
> Philips anförde besvär över patentbesvärsrättens beslut. Regeringsrätten
> hänvisar i sina skäl till förarbetena till patentlagen som anger att det
> med hänsyn till den nära överensstämmande utformningen av 1 § 1 st

er der noget galt her??

> Patentlagen och motsvarande bestämmelse i den europeiska
> patentkonventionen finns anledning att tillmäta utvecklingen av praxis
> vid det europeiska patentverket (EPO) stor betydelse.9  Regeringsrätten
> anför vidare att för ett sådant hänsynstagande talar också att patent
> meddelade av EPO har samma rättsverkan i Sverige som patent meddelande
> av det svenska patentverket. Regeringsrätten redogör för aktuell praxis
> från EPO samt noterar särskilt att det i den 1985 utgivna reviderade
> riktlinjer för prövning ("Guidelines for the Examination in the EPO")
> tydligt klargörs att bedömningen skall avse uppfinningen som helhet och
> vad som är det reella bidraget till teknikens ståndpunkt. Om det sökta
> patentet ger ett tekniskt bidrag till känd teknik får inte
> patenterbarhet förnekas enbart av det skälet att ett datorprogram är
> inbegripet i uppfinningens förverkligande."
> (pawlo/pawal s 2-3)
> 
> (not xx)
> I den forbindelse kan det nævnes at SSLUG afleverede sit svar på danska
> og at det end ikke blev oversat til engelsk. Vi skrev også udtrykkeligt
> at det skulle offentliggøres på EU- kommissionens hjemmeside, hvilket
> aldrig er sket uanset at Kommissionen ved Bernhard Mueller DG IM , med
> hvem SSLUG havde tætte kontakter, var vidende om, at SSLUG
> repræsenterede 6000 medlemmer.


Anne

-- 
Anne Østergaard, [anne@sslug.dk] http://www.sslug.dk