ver 0.5 noter o referenser

[Erik Josefsson erikjosefsson@telia.com.sslug.dk]

[0] http://www.sslug.dk/patent/eudirektiv/sv/

[1] länkt till årsmötesprotokoll

[2] http://swpat.ffii.org/papri/eubsa-swpat0202/index.en.html

[3] http://www.ing.dk/apps/pbcs.dll/artikkel?SearchID=
73095360151098&;Avis=IG&Dato=20020308&Kategori=IT&Lopenr=103080033&Ref=AR

[4] http://petition.eurolinux.org/

[5] http://www.eurolinux.org/news/warn01C/index.en.html

[6] http://w1.401.telia.com/~u40120948/T1002/K%f6Patent/JPEG/2.jpg

[7] http://www.european-patent-office.org/dg3/pdf/t921002ex1.pdf

[8] http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19670837.HTM

[9] http://legal.european-patent-office.org/dg3/pdf/t971173ep1.pdf

[10] http://www.softwarepatenter.dk/teknisk.html

[11] http://www.european-patent-office.org/legal/epc/e/ar52.html

[12] http://www.algonet.se/~domarefb/tidskr/tfsd9928.htm

[13] http://swpat.ffii.org/papers/bgh-dispo76/index.en.html

[14] http://www.jit.se/lagbok/974152t.html

[15] länk till ISOs referenskod

[16] http://bladeenc.mp3.no/skeleton/oldnews.html
(1998-09-20 The Fraunhofer situation)

[17] länk till sw-försäkring

[18][19][20]
[21][22][23][24][25][26][27][28][29][30]
[31][32][33][34][35][36][37][38][39][40]
[41][42][43][44][45][46][47][48][49][50]




not i)

Svaren från medlemländerna på kommissionens hearing var mycket trevande
och återhållsamma, särskilt med avseende på förslaget att styka
datorprogram från EPC 52.2.c som EPO lagt fram på den föregående
diplomatkonferensen i München hösten 2000. Eurolinux Alliance startade i
samband med hearingen en webbsida via vilken ca 1400 svar förmedlades
till kommissionen.

En enkel statistik visar på ett bedövande motstånd:

För mjukvarupatent 6%
Mot mjukvarupatent 94%

Mot i grupper
Privatpersoner 98.5%
Små och medelstora företag 95%
Stora företag 81%
Föreningar 45%
Användare 99.6%
Studerande 99.5%
Akademiker 98.0%
Programvaruutvecklare 95.8%
Jurister 33%
Regeringsrepresentanter 22%


Dessa ungefärliga tal överensstämmer med andra undersökningar som gjorts
bla i USA. När man ser på argumentationens kvalitet framkommer ett
tydligt mönster: generella trosbekännelser från patentadvokater om
patentens välsignelse på den ena sidan, indignerad och saklig
argumentation från berörda mjukvaruutvecklare på den andra.

Flere av de insända svaren innehåller grundläggande och genomgripande
analyser som aldrig tagits upp till diskussion av kommissionen, t ex
Michael Widenius:
http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/indprop/comp/widenius.pdf
Günter Schölch:
http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/indprop/comp/angumema.pdf
Brian Kahin:
http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/indprop/comp/maryland.pdf
Nicolas Pettiaux:
http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/indprop/comp/pettiaux.pdf
och Eurolinux officiella svar:
http://swpat.ffii.org/papri/eukonsult00/eurolinux/index.en.html

SSLUG lämnade sitt svar på danska. Trots att föreningen är relativt stor
blev svaret inte översatt till engelska och inte heller, trots önskemål,
offentliggjort på kommissionens hemsida.
http://www.sslug.dk/patent/eu-2000-12-01

För en grundäggande genomgång av förfarandet se:
http://swpat.ffii.org/vreji/papri/eukonsult00/index.en.html



not ii)

Notera att uttrycket "undantagen från patentering" ("excluded from
patentability") inte återfinns i patentlagen. Det är naturligtvis ett
tautologiskt påstående att säga att icke-uppfinningar är "undantagna
från patentering". Den svenska lagtexten är inte tautologisk men
förutsätter att uppfinningar förstås som en delmängd av mängden
problemlösningar, nämligen tekniska problemlösningar.



not iii)

För att motivera sitt beslut refererar EPO till sin egen praxis i dubbel
bemärkelse. Först explicit, och sedan implicit genom att hänvisa till
ett svenskt domslut som i sin tur refererar till EPOs praxis som
normativ. 

"The Board notes that both the Swedish Patent Office and the Court of
Patent Appeal regarded the subject-matter of the Swedish application as
constituting a solution to a problem which was not of a technical
nature, and therefore unpatentable. Although the Supreme Administrative
Court confirmed the rejection of the application, its judgment included
a dissenting opinion. 

Since the issue of these decisions in Sweden between 1983 and 1987, the
case law of the Boards of Appeal concerning the interpretation of
Article 52 EPC has been developed, and has been matched by corresponding
development of the law in Sweden, as shown in the judgment of the
Supreme Administrative Court issued on 13 June 1990 in a case concerning
an application by N. V. Philips Gloeilampenfabrieken. This judgment 
indicates that earlier Swedish case law, at the time of the
above-identified decisions on the corresponding Swedish application, had
deviated from the EPO case law. 

Having regard to what is now established case law within the Boards of
Appeal, and for the reasons set out in detail above, the Board does not
agree with the reasoning which led to the rejection of the corresponding
Swedish application." [7](s 17) 

EPO nämnder inte att applikationen Philips sökte patent på fick avslag
både hos PRV och i Patentbesvärsrätten. Inte heller att Regeringsrättens
enda motiv för sitt bifall är EPOs egen praxis och EPOs Guidelines per
1985: 

"N.V. Philips' Gloeilampenfabrieken ("Philips") ingav till patentverket
en patentansökan om sätt och anordning för bestämning av tonhöjden i
mänskligt tal. Patentverket anförde i föreläggande bland annat att den
av [sökande] angivna lösningen för att erhålla de nämnda resultatet
utgörs av ett antal matematiska algoritmer vilka realiseras med hjälp av
konventionell hårdvara och kan utföras av i vanlig dator lagrade
subrutiner. Patentverket anförde vidare att ansökan saknade teknisk
karaktär och ej var patentbart enligt 1 § 2 st patentlagen. Patentverket
avslog ansökan. 

Philips anförde besvär över beslutet. I besvären vidhöll sökande
patentansökan med ny patentkrav. Patentbesvärsrätten lämnade besvären
utan bifall. Patentbesvärsrätten anförde att det de med patentkraven
åsyftade förfarandena väsentligen bestod av organisatoriska och
matematiska åtgärder som kan genomföras medelst programmering av en
konventionell dator och som inte heller annars krävde användning av
något nytt tekniskt hjälpmedel. 

Philips anförde besvär över patentbesvärsrättens beslut. Regeringsrätten
hänvisar i sina skäl till förarbetena till patentlagen som anger att det
med hänsyn till den nära överensstämmande utformningen av 1 § 1 st
Patentlagen och motsvarande bestämmelse i den europeiska
patentkonventionen finns anledning att tillmäta utvecklingen av praxis
vid det europeiska patentverket (EPO) stor betydelse.9  Regeringsrätten
anför vidare att för ett sådant hänsynstagande talar också att patent
meddelade av EPO har samma rättsverkan i Sverige som patent meddelande
av det svenska patentverket. Regeringsrätten redogör för aktuell praxis
från EPO samt noterar särskilt att det i den 1985 utgivna reviderade
riktlinjer för prövning ("Guidelines for the Examination in the EPO")
tydligt klargörs att bedömningen skall avse uppfinningen som helhet och
vad som är det reella bidraget till teknikens ståndpunkt. Om det sökta
patentet ger ett tekniskt bidrag till känd teknik får inte
patenterbarhet förnekas enbart av det skälet att ett datorprogram är
inbegripet i uppfinningens förverkligande." (sid 2-3, "Något om
patenterbarhet av datorprogram i svensk rätt" av Patrik Wallström och
Mikael Pawlo, http://www.algonet.se/~mpawlo/itkpatentmippw/patent.pdf)



not iv)

Det ligger tyvärr också i EPOs ekonomiska intesse att utöka
patentsystemets omfång:

"Verksamheten vid EPO finansieras fullt ut med de avgifter som tas ut i
samband med behandlingen av patentansökningarna. EPO är således inte i
någon mån beroende av ekonomiska bidrag från medlemsstaterna" [12]
  
Vidare har det framförts klagomål både från industrin och patenträttsråd
om att kvalitén på EPO-patent är låg. Det finns förutom ett antal
officiella rapporten (se t ex http://www.patentepi.com/data/epi0299.pdf)
även uppgifter om att en intern utredning kommit fram till att vart
femte patent egentligen inte borde beviljats:
http://www.sslug.dk/emailarkiv/patentdirektiv/2002_05/msg00012.html

Därtill har EPO som institution och anställda vid EPO en immunitet som
gör genomlysningen av EPOs verksamhet ytterst ofullständig:
http://swpat.ffii.org/gasnu/epo/index.en.html



not v)

Överlåtande av jurdiskt bindande beslutanderätt till en internationell
inrättning som EPO är underkastad villkoren i regeringsformens kapitel
10 § 5. Där ställs krav om överlåtelsens paritet med grundläggande
rättskydd och överensstämmelse med europakonventionen [14].

Mellanstatliga frågor är oerhört komplexa, men det finns anledning att
fundera över huruvida regleringen av EPOs verksamhet och
myndighetsytövande överenstämmer med grundäggande demokratiska
principer.

Regeringsformen uttrycker explicit att EPO inte har rätt att fatta
beslut som innebär en "begränsning av någon av de fri- och rättigheter
som avses i 2 kap" i regeringsformen.

Vad gäller upphovsrättsligt skyddad intellektuell egendom som
datorprogram kan man ställa frågor om inte patentanspråk på samma
datorprogram begränsar:

Regeringsformen kapitel 2,

§ 1.1 medborgares yttrandefriheten
§ 1.2 medborgares meddelandefrihet
§ 13  yttrandefrihet och informationsfrihet i vetenskapliga och
kulturella angelägenheter
§ 18  skydd av medborgares egendom mot expropriation eller annat
förfogande
§ 20  medborgares rätt att driva näring eller utöva yrke
§ 23  medborgares grundläggande friheter garanterade genom
europakonventioen

och av den anledningen är ogiltiga.

Om en sådan patenttvist skulle gå till Europadomstolen finns det goda
skäl att tro att patentets begränsande effekt på
upphovsrättsinnehavarens grundläggande fri- och rättigheter skulle räcka
för att förklara att kontradiktorisk egendomsrätt för olaglig och
ogiltigförklara EPOs tolkning av EPC.



not vi)

För att få överblick av konflikten mellan EPOs praxis och i det här
fallet tysk lagstiftning kan det vara värt att återge ett längre stycke
av domen:

"The system of German industrial property and copyright protection is
however founded upon the basic assumption that for specific kinds of
mental achievements different specially adapted protection regulations
are in force, and that overlappings between these different protection
rights need to be excluded as far as possible. The patent system is also
not conceived as a reception basin, in which all otherwise not legally
privileged mental achievements should find protection. It was on the
contrary conceived as a special law for the protection of a delimited
sphere of mental achievements, namely the technical ones, and it has
always been understood and applied in this way." [13]