Re: [PATENTDIREKTIV] ver 0.5 text

[Anne Østergaard anne@sslug.dk.sslug.dk]

Erik Josefsson wrote:
> 
> Malmö/Köpenhamn 20020522
> 
> SKÅNE SJÄLLAND LINUX USER GROUP
> 
> Skriftliga synpunkter på Europaparlamentets och rådets direkiv om
> patenterbarhet för "datorrelaterade uppfinningar"  (KOM(2002) 92 slutlig
> 2002/0047 (COD)) [0]
> 
> SAMMANFATTNING
> 
> - Direktivförslaget legaliserar 30.000 patent på datorprogram och
> affärsmetoder som idag inte är giltiga under EPC. Majoriteten av dessa
> ägs av utomeuropeiska bolag.
> 
> - Direktivförslaget överför nyttjanderätt av intellektuell egendom av
> ett omfattande värde från upphovsrättsinnehavare till patentägare i
> strid med europakonventionen.
> 
> - Direktivförslaget minskar rättssäkerheten genom att implementera en
> oöverskådlig konflikt mellan industriellt och intellektuellt rättsskydd.
> 
> - Direktivförslaget legaliserar patentering av alla datorprogram som
> körs på en dator.
> 
> - Direktivforslaget legaliserar patentering av alla affärsmetoder som
> implementeras i ett datorprogram som körs på en dator.
> 
> - Enligt svensk lag är datorprogram och affärsmetoder inte uppfinningar
> och kan inte patenteras. Direktivförslaget kräver därför omfattande
> svensk lagändring.
> 
> - Patenter motverkar utvecklingen av fria och öppna standarder, och
> hämmar därmed en fri och öppen utveckling av näverkssamhället.

nætverkssamhællet (det fattas et t)
> 
> - Av de många studier som gjorts visar ingen att patent på datorprogram
> leder till ökad produktivitet, innovation och kunskapsspridning.
> 
> - Introduktionen av patent i programvarubranchen hämmar utvecklingen,
> minskar konkurrensen och ökar monopolbildningen.
> 
> - Introduktionen hämmar särskilt små och medelstora företag som inte har
> resurser att bygga upp juridisk kompetens att hantera frågor om intrång,
> giltighet, licenciering och ansökningar av patent eller att bygga upp en
> patentportfölj.
> 
> - SSLUG anser att ett starkt upphovsrättsligt skydd för datorprogram
> skapar förutsättningar för en dynamisk och kreativ utveckling.
> 
> - SSLUG vill betona att upphovsrättsligt skydd av datorprogram är
> förutsättningen för den fortsatta expansiva utvecklingen av fri
> programvara och ett fritt och öppet Internet.
> 
> - SSLUG föreslår att rättsläget för skydd av datorprogram klargörs genom
> att direktivförslaget dras tillbaka, EPC 52.3 stryks och nya
> patentgranskningsregler utarbetas.
> 
> INLEDNING
> 
> Vi är mycket glada för möjligheten att delta i diskussionen om
> kommissionens direktivförslag om patenterbarhet av "datorrelaterade
> uppfinningar". SSLUG har sedan föreningen bildades 1995 förespråkat
> öppna standarder, öppen källkod och friheten till att välja, och har
> aktivt deltagit i debatten om patent på datorprogram sedan kommissionens
> hearing hösten 2000. Frågan diskuteras livligt av SSLUGs ca 6000
> medlemmar på mailinglistan sslug-it-politik@sslug.dk och har varit en
> punkt på dagordningen på flera års- och styrelsemöten [1???].
> 
> Tyvärr har vi upplevt att den offentliga debatten inte alltid varit
> ärlig, öppen och demokratisk. Representanter för ekonomiskt starka
> intressegrupper, och för patentsystemet, har givits tolkningsföreträde
> framför användare, programmerare och andra proffessionella i
> mjukvarubranchen. Som exempel kan nämnas att författaren till en förlaga
> till kommissionens direktivförslag, Francisco Mingorance, arbetar för
> Business Software Alliance (BSA) [2] och att en anställd vid danska
> patentverket offentligt uttalat att det finns vetenskapliga studier som
> visar att Open Source Software (OSS) inte drabbas av mjukvarupatent [3]
> (vilket i alla delar är ett oriktigt påstående).
> 
> Dessa representanters tolkningsföreträde avspeglas i kommissionens
> direktivförslag. Som exempel kan nämnas att Eurolinux upprop mot
> mjukvarupatent [4], som idag har nästan 120.000 underskrifter och är en
> av de största europeiska petitionerna på nätet, inte nämns i
> direktivtexten (SSLUG har givit petitionen sitt stöd sedan våren 2000)
> och att de avvikande åsikter 
Skriv noget andet end "avvikande åsigter"( det er de andres åsikter, der
avviker) synpunkter imod patentering av software

som kom in till kommissionens hearing
> hösten 2000, varav 1400 kopior administrerade genom Eurolinux [5], i
> texten lämnas utan analys och avfärdas med argumentet att de framförts
> av en ekonomisk minoritet (not i).
> 
> Bristen på övergripande analys och referenser till forskning kring
> direktivets konsekvenser på det europeiska informationssamhället är
> iögonenfallande.
> 
> Är patent på "datorrelaterade uppfinningar" något som alla aktörer på
> den den europeiska mjukvarumarknaden verkligen behöver? Gynnar patent på

stryk det ene "den"europeiska....

> på "datorrelaterade uppfinningar" det framväxande europeiska
> informationssamhället? Kommissionens direktivförslag lämnar inget
> övertygande svar på dessa frågor.
> 
> VAD ÄR EN "DATORRELATEAD UPPFINNING"?
> 
> Datorprogram har idag ett starkt rättsligt skydd under upphovsrätten.
> Datorprogram är komplexa logiska verk som består av tiotusentals
> enskilda logiska och matematiska problemlösningar. Flera av dessa
> problemlösningar är flera sekler gamla, andra är helt nya. Upphovsrätten
> skyddar på ett adekvat sätt varje datorprograms unika sammansättning av
> nya och gamla problemlösningar på samma sätt som den skyddar enskilda
> litterära och musikaliska verks unicitet. Datorprogram räknas därför
> tillsammans med litteratur och musik idag till "Intellectual Property".
> 
> Datorprogram är idag inte patenterbara. De är tillsammans med bl a
> matematiska metoder undantagna från patentering av skälet att dessa
> problemlösningar inte räknas som uppfinningar. En uppfinning är en
> lösning på ett tekniskt problem. Tekniska problem handlar i grund och
> botten om att kontrollera fysiska objekt eller de naturlagar som verkar
> på dessa objekt (se förarbeten till patentlagen). Om en sådan teknisk
> problemlösning kan tillgodogöras industriellt kan den under vissa
> ytterligare  villkor skyddas av ett patent. Uppfinningar räknas därför
> tillsammans med bl a mönsterskydd idag till "Industrial Property".
> 
> Vad är då en "datorrelaterad uppfinning"? Ar det en lösning på ett
> tekniskt problem eller en lösning på ett logiskt problem? Är det en
> uppfinning eller inte? Skall en "datorrelaterad uppfinning" räknas till
> "Intellectual Property" eller "Industrial property"?
> 
> Definitionen i kommissionens direktivförslag (artikel 2, sid 18) lyder:
> En "datorrelaterad uppfinning" är en uppfinning
> - vars verkan förutsätter användning av en dator
> - som uppvisar kännetecken som verkställs ett datorprogram.
> 
> Definitionen kan inte härledas ur svensk rättspraxis utan måste förstås
> som en kodifiering av den praxis som utvecklats inom EPO.
> 
> För att värdera direktivförslagets ambition att "skapa tydligare regler
> för patenterbarhet" (sid 3) är det nödvändigt att analysera orsakerna
> till att "det saknas rättslig förutsägbarhet" (sid 2) för skydd av
> datorprogram, dvs orsakerna till att praxis i EPO:s besvärsinstanser
> avviker från den som tillämpas i medlemsstaternas domstolar.
> 
> UPPKOMST AV EPOs PRAXIS
> 
> Generellt vid ansökningar om patent har i Sverige frågan om ansökningens
> problemlösning tillhört logikens eller teknikens område varit vägledande
> och avgörande för patentlagens tolkning och tillämpning.
DEr er noget galt i ovenstående sætning... stadigvæk

 I nedanstående
> exempel gäller bedömningen en ansökan som avsett en problemlösning för
> att hålla reda på köordningen till olika kassor. I ett domslut från 1994
> (T1002/92) framgår att EPO och det svenska patentväsendet har diametralt
> motsatt uppfattning om denna problemlösnings karaktär.
> 
> PRV, Patentbesvärsrätten och Regeringsrätten fann att:
> 
> "En metod för att bestämma i vilken ordning kunder skall betjänas...
> utgör i sig inte lösningen av något tekniskt problem och saknar i sig
> överhuvudtaget sådan teknisk karaktär som enligt grunderna för l §
> patentlagen erfordras för patenterbarhet." [6]
> 
> medan EPO bedömde samma problemlösning:
> 
> "...the subject-matter of Claim 1 [alltså metoden för att bestämma i
> vilken ordning kunder skall betjänas] might be regarded as a technical
> system with cooperating technical components, in which the operation of
> the computing means solves a technical problem, and thus is patentable
> under Article 52(1) EPC..." [7] (sid 4)
> 
> Enligt Lennarth Törnroth vid Patentbesvärsrätten skall EPO enligt de
> ursprungliga avtalen mellan EPO och EPCs medlemsstater reglera sin
> praxis i förhållande till nationella domstolar genom kall harmonisering.

Kall ? mangler der prikkor øver a?? Eller skal det bbetyde kold??
> I det här domslutet tar EPO inte några sådana hänsyn och ändrar inte sin
> tolkning till förmån för svensk rättsuppfattning. Att EPO underlåtit att
> lyssna till nationella domslut är en bidragande orsak till att praxis i
> EPO:s besvärsinstanser avviker från den som tillämpas i medlemsstaternas
> domstolar.
> 
> Förutom att EPO utvecklat en helt motsatt uppfattning än svenkt
> rättsväsende om vad som är ett tekniskt problem, används också i
> T1002/92 en tolkning av EPC 52.3 som tillämpad på alla patentlagens
> icke-uppfinningar gör dem patenterbara om de har fysisk form:
> 
> "The subject-matter of Claim 1 [ovanstående metod alltså] represents a
> hardware-like selfconsistent physical structure, which has a concrete
> technical construction... Such a technical realisation of the claimed
> system forming subject-matter of the claim is by no means a mental rule
> or method which is only "as such" excluded from patentability by
> Articles 52(2) and (3) EPC." [7] (sid 8)
> 
> Enligt denna tolkning är således varje tekniskt förverkligande
> ("technical realistion") av en regel ("mental rule") inte en regel som
> sådan ("as such") och därför inte undantagen från patentering.
> 
> Detta strider mot svensk praxis som kräver att patentansökan skall avse
> en uppfinning, d v s att problemlösningen inte enbart skall utgöra t ex
> en regel. I det här fallet har PRV och Patentbesvärsrätten och
> Regeringsrätten gjort precis den bedömningen: det är en regel (eller med
> ett annat uttryck, en algoritm) som löser problemet att organisera en kö
> på ett visst sätt. En regel är inte en uppfinning.
> 
> Skillnaden är subtil men fundamental. EPO menar att enbart det abstrakta
> objektet "regel" är undantaget från patentering och ställer aldrig den
> grundläggande frågan om problemlösningens grundläggande karaktär.
> Etersom EPO inte ställer frågan om ansökans problemlösning är en
> uppfinning leder denna tolkning till den absurda konsekvensen att
> alla tekniska förverkliganden av patentlagens exempel på saker som inte
> är uppfinningar blir patenterbara:
> 
> 1) en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,
> 2) en konstnärlig skapelse,
> 3) en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel
> eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram,
> 4) ett framläggande av information. [8]
> 
> I klartext: Ett tekniskt förverkligande av en matematiskt metod är inte
> en matematisk metod "as such" och därför inte undantagen från
> patentering.
> 
> Ett tekniskt förverkligande av en plan eller regel är inte en plan eller
> regel "as such" och därför inte undantagen från patentering.
> 
> Ett teknisk förverkligande av ett datorprogram är inte ett datorprogram
> "as such" och därför inte undantagen från patentering.
> 
> Ett tekniskt förverkligande av ett datorprogram är naturligtvis ett
> datorprogram som körs på en dator, alltså är ett datorprogram som körs
> på en dator inte undantaget från patentering.
> 
> Ett teknisk förverkligande av ett affärsmetod är inte en affärsmetod "as
> such" och därför inte undantagen från patentering. Om affärsmetoden
> implementeras i ett datorprogram är således även affärsmetoden tekniskt
> förverkligad genom att datorprogrammet körs på en dator och därmed inte
> undantaget från patentering.
> 
> Ett tekniskt förverkligande av ett framläggande av information är inte
> ett framläggande av information "as such" och därför inte undantagen
> från patentering.
> 
> Tillämpningen av denna absurda tolkning av EPC 52.3 är ytterligare en
> bidragande orsak till att praxis i EPO:s besvärsinstanser avviker från
> den som tillämpas i medlemsstaternas domstolar (not ii).
> 
> I sin egen tolkningstradition av EPC 52.3 har EPO 1998 i beslutet
> T1173/97 (denna patentansökan avslogs av PRV och i Patentbesvärsrätten
> se not iii) introducerat en esoterisk skillnad mellan "datorprogram som
> enbart utgörs av datorprogram" och "datorprogram som inte enbart utgörs
> av datorprogram":
> 
> "The combination of the two provisions (Article 52(2) and (3) EPC)
> demonstrates that the legislators did not want to exclude from
> patentability all programs for computers. In other words the fact that
> only patent applications relating to programs for computers as such are
> excluded from patentability means that patentability may be allowed for
> patent applications relating to programs for computers where the latter
> are not considered to be programs for computers as such." [9] (sid 12)
> 
> En motsvarande tolkning av motsvarande text i patentlagen: "Såsom
> uppfinning anses aldrig vad som utgör enbart... ett datorprogram" är
> inte möjlig. Det finns ingen meningsfull skillnad mellan datorprogram
> som är datorprogram och datorprogram som inte är datorprogram. Det är
> anmärkningsvärt att EPO inte konsulterat svensk patentlag för att förstå
> lagstiftarens avsikt.
> 
> Lagstiftarens avsikt har naturligtvis varit att göra skillnad på om
> problemlösningen i patentansökan "utgör enbart ett datorprogram" eller
> om problemlösningen "inte utgör enbart ett datorprogram".
> 
> Om problemlösningen i patentansökan är ett datorprogram är det helt
> enkelt ingen uppfinning. Om problemlösningen i patentansökan däremot
> använder sig av ett datorprogram kan det vara en uppfinning om övriga
> krav är uppfyllda. Uppfinningen kan t ex avse framställning av en
> kemikalie som styrs av ett datorprogram, eller en röntgenapparat vars
> strålningsintensitet beräknas av ett datorprogram. Detta synsätt ligger
> till grund för EPOs patentgranskningregler (Guidelines for examination)
> från 1978 [10].
> 
> EPOs tolkning av EPC 52.3 leder till slutsatser som inte är logiskt
> möjliga att överföra till svensk patentlag och strider mot lagstiftarens
> avsikt. Detta (miss)förhållande är också en bidragande orsak till att
> praxis i EPO:s besvärsinstanser avviker från den som tillämpas i
> medlemsstaternas domstolar.
> 
> Det är också värt att notera att hela EPC 52.3 kan strykas utan att
> överensstämmelsen mellan EPC 52 och patentlagens kapitel 1 § 1 påverkas
> [11],[8].
> 
> Tvärt om ökar symmetrin mellan lagtextena om EPC 52.3 tas bort. Vid
> ratificieringen av EPC tillskrevs följdenligt heller inte 52.3 någon
> större betydelse.
> 
> När en stor del av EPOs praxis vad gäller datorprogram är baserad på EPC
> 52.3 och denna lagtext saknas i svensk lag är denna assymmetri i sig
> också en bidragande orsak till att praxis i EPO:s besvärsinstanser
> avviker från den som tillämpas i medlemsstaternas domstolar.
> 
> Eftersom beslut (som t ex T1002/92 och T1173/97) av en teknisk
> besvärskammare inom EPO inte kan överklagas vare sig på nationell eller
> internationell väg utan är definitivt bindande, skall besvärskammaren
> hänskjuta grundläggande tolkningskonflikter till den stora
> besvärskammaren, vars uppgift är "att besluta om hur EPC skall tolkas
> och tillämpas i oklara rättsfrågor" [12].
> 
> Den stora besvärskamaren inom EPO har aldrig behandlat frågan om patent
> på datorprogtram, vilket är ytterligare en bidragande orsak till att
> praxis i EPO:s besvärsinstanser avviker från den som tillämpas i
> medlemsstaternas domstolar.
> 
> Det kaotiska rättsläget har alltså uppkommit för att:
> 
> - EPO underlåtit att lyssna till nationella domslut
> - EPO tillämpat en absurd tolkning av EPC 52.3
> - EPOs tolkning av EPC 52.3 inte är kongruent med svensk patentlag och
> strider mot lagstiftarens avsikt.
> - EPC 52.3 saknas i svensk patentlag
> - De tekniska besvärskamrarna underlåtit att hänskjuta tolkningen av EPC
> 52.2 och 52.3 till den stora besvärskamaren inom EPO.
> 
> Det är mot denna bakgrund kommissionens ambition att "harmonisera de
> nationella patentlagarna" måste ses.
> 
> Orsaken till att "det saknas rättslig förutsägbarhet" är inte att
> europas patentlagar avviker från varandra (de harmoniserades vid
> införandet av EPC) utan att EPOs praxis utvecklats utan korrektiv (not
> iv, v).
> 
> Därför är det mycket olyckligt att kommissionen vill legalisera
> resultatet av denna utveckling och implementera den i nationell
> lagstiftning.
> 
> En betydligt enklare och billigare lösning är att stryka EPC 52.3.
> 
> KODIFIERING AV EPOs PRAXIS
> 
> Direktivförslaget kodifierar i specialfallet "datorrelaterade
> uppfinningar" EPOs generella tolkning av EPC 52.3
52.3: att....
 att alla tekniska
> förverkliganden av patenlagens icke-uppfinningar är patenterbara.
> 
> Det "tekniska förverkligandet" motsvaras av den "tekniska karaktär"
> varje matematisk metod, spel, etc, eller metod för affärsverksamhet
> erhåller då den uttrycks i programkod (programmeras) och körs på en
> dator. Detta synsätt beskrivs i direktivtexten på sidan 7: "Liknande
> överväganden har EPO:s besvärskammare tillämpat på andra företeelser som
> enligt artikel 52.2 är undantagna "i sig", t.ex. "metoder för
> affärsverksamhet", "framläggande av information" eller "konstnärliga
> skapelser". Uppfinningar med koppling till något av detta har således
> också bedömts vara patenterbara om de har teknisk karaktär."
> 
> Detta ses också tydligt i följande exempel på EPO-patent på
> icke-uppfinningar.
> 
> Metoder för intellektuell verksamhet:
> 
> EP00382369 Business education Model
> EP00253655 Group Education System
> 
> Framläggande av information:
> 
> EP00689133 A method for displaying on a computer screen multiple sets of
> information
> EP00846301 Tourism information and reservation system and method
> 
> Affärsmetoder:
> 
> EP00798657 Virtual shop computer network system which displays member
> shops and member shop certification method
> EP00784279 Stateless shoppingcard for the web
> EP01012764 A method of holding an auction and uses of the method.
> EP00738446 Method and System for ordering services
> EP00407026 Distributed system and method for matching buyers and sellers
> EP00416482 Automatic Trading method and apparatus
> EP00715740 Closed loop financial transaction method and apparatus
> EP00820620 Electronic Payment Method for Purchase-Related Transactions
> over a Computer Network
> EP00836727 Method and apparatus for providing a prepaid, remote entry
> customer account
> EP00886839 System and method for commercial payments using trusted
> agents
> EP00929880 Cashless payment by means of a mobile radio apparatus
> 
> För att motivera denna radikala upplösning av patentsystemets gräns
> skriver kommissionen "att alla program som körs i en dator
> definitionsmässigt är tekniska (eftersom datorn är en maskin) och därmed
> tar sig förbi den knepiga frågan om huruvida de är "uppfinningar" eller
> inte." (sid 7)
> 
> Den "knepiga frågan" utgör kärnan i svensk patentpraxis! Uttrycket
> vittnar om en fullständigt historielös rättsuppfattnig.
> 
> Exakt motsatt ståndpunkt är kanske klarast uttryckt i det tyska
> domslutet Dispositionsprogramm: "We must therefore insist that a pure
> rule of organisation and calculation, whose sole relation to the realm
> of technology consists in its usability for the normal operation of a
> known computer, does not deserve patent protection." [13]
> 
> I domslutet beskrivs också vad som krävs av en teknisk uppfinning:
> "plan-conformant utilisation of controllable natural forces has been
> named as an essential precondition for asserting the technical character
> of an invention", samt en definition: "a patentable invention is a
> teaching for plan-conformant action utilising controllable natural
> forces for achieving a causally overseeable result" (not vi)
> 
> Direktivet använder alltså inte begreppet "teknisk" i den traditionella
> juridiska betydelse som förutsattes när EPC konstruerades, nämligen
> "teknisk" i betydelsen av empirisk naturvetenskaplig kunskap som används
> för att lösa ett praktiskt problem genom kontrollerad användning av
> naturlagarna; och en "teknisk uppfinning" som en lära om användandet av
> naturlagar som kan utnyttjas industriellt.
> 
> Tvärt om öppnar direktivförslaget för en tolkning som gör begreppet
> "teknisk" användbart också för att beskriva affärsteknik,
> programmeringsteknik, undervisningsteknik, databehandlingsteknik,
> informationsteknik, etc, vilket tydligt framgår av de patent som EPO
> beviljat just på affärsmetoder, datorprogram och undervisning etc.
> 
> Denna utveckling är enligt tysk rättsuppfattning förbjuden: "Any attempt
> to attain the protection of mental achievements by means of extending
> the limits of the technical invention -- and thereby in fact giving up
> this concept -- leads onto a forbidden path." [13]
> 
> Med kunskap om EPOs uppfattning om att alla tekniska förverkliganden av
> logiska eller matematiska problem är uppfinningar visar en enkel
> omredigering av direktivets artiklar att t ex affärsmetoder mycket väl
> kan patenteras:
> 
> art 2.a: Om verkan av en affärsmetod förutsätter användning av en dator
> och uppvisar nya kännetecken som verkställs av ett datorprogram är det
> en "datorrelaterad uppfinning".
> 
> art 4.1: En affärsmetod är patenterbar på villkor att den kan
> tillgodogöras industriellt, är ny och har uppfinningshöjd.
> 
> art 4.2: En affärsmetod får tillerkännas uppfinningshöjd, endast på
> villkor att den utgör ett tekniskt bidrag.
> 
> art 2.b: Ett tekniskt bidrag är ett för fackmannen icke uppenbart bidrag
> till teknikens ståndpunkt på ett teknikområde.
> 
> art 3: En affärsmetod uppfattas som tillhörande ett teknikområde.
> 
> Direktivförslaget om patentering av "datorrelaterade uppfinningar"
> innebär alltså i princip ett gränslöst patentsystem.
> 
> KONSEKVENSER AV EPOs PRAXIS OCH DIREKTIVFÖRSLAGET
> 
> Under direktivförslagets rubrik "Patent och upphovsrätt är
> kompletterande skydd" nämns inte att upphovsrätten till och patentet på
> ett datorprogram kan innehas av olika juridiska personer.
> 
> Kommissionen lämnar frågan utan djupare analys: "Patent och upphovsrätt
> kan alltså ge ett kompletterande skydd för samma program. Skyddet kan
> också fungera överlappande om den som utnyttjar ett visst program
> eventuellt både gör intrång i det upphovsrättsliga skyddet av koden och
> i patentet som skyddar de underliggande idéerna och principerna." (sid
> 8)
> 
> En av SSLUGs medlemmar, Tord Jansson, började i slutet på 90-talet
> skriva på ett datorprogram som konverterar ett filformat till ett annat.
> Utifrån filformatens dokumenterade standarder och ISOs referenskod [15]
> började han hitta programmeringslösningar som skulle göra konverteringen
> så snabb och effektiv som möjligt. Första versionen av datorprogrammet
> BladeEnc var klar 1997-98. Tord valde en modern öppen licensform för att
> få så många användare (och bugfixare) som möjligt. Inom kort hade
> BladeEnc flera miljoner användare runt om i världen.
> 
> I September 1998 får Tord ett brev från ett företag som säger att det
> har flera patent utställda av EPO som gäller i Sverige. De påstår att
> Tords program gör intrång på dessa patent [16].
> 
> Företaget hävdar att deras patent "skyddar de underliggande idéerna och
> principerna" bakom Tords program, och att Tord måste sluta distribuera
> BladEnc.
> 
> Det visar sig att flera andra programvaruutvecklare som utvecklat andra
> konverteringsprogram också fått liknande brev. Många av dem lägger ner
> sina projekt.
> 
> Direktivförslaget ger naturligtvis företaget rätt. EPO-patenten avser
> varje tekniskt förverkligande av "de underliggande idéerna och
> principerna". Varje enskild implementation av konverteringsproblemet i
> ett datorprogram som körs på vilken som helst dator är ett sådant
> tekniskt förverkligande och gör därför intrång på EPO-patenten.
> 
> Svensk lagstiftning ger naturligtvis Tord rätt att skriva och använda
> och distribuera sin intellektuella egendom på det sätt han önskar och
> garanterar att patentanspråken inte är giltiga eftersom hans
> datorprogram inte är en uppfinning.
> 
> På grund av det oklara rättsläget har Tord efter juridisk rådgivning
> valt att sluta distribuera BladeEnc.
> 
> Nuvarande lagstiftning 
svensk lagstiftning...... eller kan vi tage flere lande med
skyddar varje enskild implementation mot
> kopiering och plagiering och lämnar utrymme för innovation och
> konkurrens. Något som skulle gagna alla parter i det här fallet.
> 
> Direktivförslaget inför en lagsstifting som ger den som först patenterar
> en "grundläggande ide" möjlighet att helt dominera marknaden.

og dermed folks førverkligande av sina tanker ock intellektuelle
virksomhed
> 
> Konsekvenserna av att "datorrelaterade uppfinningar" kan förverkligas på
> vilken dator som helst är oöverskådliga. Det drabbar inte bara
> innovativa programvaruutvecklare som Tord Jansson utan också varje
> företag som i sin verksamhet yrkesmässigt använder datorer som kör
> datorprogram vars "grundläggande ideer och principer" är patenterade
> eller kan bli patenterade.
> 
> Storleken av detta potentiella hot avspeglas i kostanden för att teckna
> en företagsförsäkring mot ofrivilligt patentintrång: xxx miljaaarder
> [17].


Anne
-- 
Anne Østergaard, [anne@sslug.dk] http://www.sslug.dk